Så dricker du hälsosamt
Så dricker du hälsosamt
Om du vill ta vara på din hälsa så är det inte bara mat och motion som är viktigt att tänka på – även det du dricker under en dag har sin påverkan! Tänk därför på energiinnehåll, näringsämnen och hälsomässiga effekter när du väljer törstsläckare.

Så dricker du hälsosamt

Så dricker du hälsosamt


Om du vill ta vara på din hälsa så är det inte bara mat och motion som är viktigt att tänka på – även det du dricker under en dag har sin påverkan! Tänk därför på energiinnehåll, näringsämnen och hälsomässiga effekter när du väljer törstsläckare.


Så dricker du hälsosamt

Tillräckligt med vätska är nödvändigt för att bibehålla normala kroppsfunktioner. Hur mycket vätska som behövs under en dag beror bland annat på hur mycket man väger, hur varmt det är och hur mycket man rör sig.


Tidigare var rekommendationen 1,5-2 liter vätska per dygn för att kunna ersätta den normala vätskeförlusten. Detta har man nu frångått. Nu är rekommendationen att du helt enkelt ska dricka när du är törstig. Din kropp kan nämligen själv signalera om hur mycket vätska den har behov för. Du ska därför inte bortse från när du är törstig, utan istället se till att släcka den.


Vatten är den bästa törstsläckaren!

Vatten är den bästa törstsläckaren och bör utgöra en stor del av ditt dagliga vätskeintag. Vatten täcker nämligen kroppens behov utan att bidra med onödiga kalorier eller syra som skadar tänderna. Detta gäller vatten både från kranen och på flaska.


Undvik dricka med högt sockerinnehåll och sura drycker.

Dricka med tillsatt socker, som läsk och saft, bör drickas med måtta. Detta för att det har ett högt energiinnehåll och därmed kan öka risken för övervikt. För de flesta är det gynnsamt att minska intaget av sötade drycker. Tänk på att ett högt intag av söta drycker kan påverka dina smakpreferenser och göra at du helst föredrar söta drycker. Detta kan vara dåligt då du även kan komma att föredra den söta smaken, även på mat. Detta kan i sin tur leda till ett ökat intag av mat med ett högt sockerinnehåll.


Sura drycker (med lågt pH-värde) som till exempel juice, läsk och saft bör begränsas utanför måltiderna. Detta gäller både dricka med tillsatt socker och dricka som sötats på konstgjort vis. Sura drickor är nämligen skadligt för dina tänder och kan skada emaljen.


Juice och frukt

Fruktjuicer innehåller de flesta näringsämnen som finns i frukten som de gjorts på. Ett glas juice kan därför vare både sunt och gott, men ett högt intag av juice bör undvikas. Detta eftersom juice har ett högt energiinnehåll och innehåller mycket syra.


Även om många tänker att juice är något som är väldigt nyttigt så innehåller det ofta lika mycket kalorier som sockerhaltig läsk. Dessutom innehåller juice mindre kostfibrer än vad själva frukten gör, så den ger mindre mättnadskänsla.


Mjölk

Mjölk tillför kroppen energi men även betydliga mängder kalcium, jod, riboflavin (vitamin B2) och protein. Skummjölk och lättmjölk kan därför med fördel ingå som dricka i en mångsidig kost för att säkra ett tillräckligt intag av kalcium och jod.


Trots detta så har mjölkkonsumtionen i Sverige minskat över tid. Om du inte dricker mjölk så kan du behöva överväga att få i dig tillräckligt med kalcium genom andra källor som till exempel andra mejeriprodukter eller genom kosttillskott.


Kaffe och te

Kaffe och te innehåller lite eller ingen energi och är inte heller speciellt surt eller skadligt för tänderna (pH-värde på omkring 5). Dock bör du ändå inte dricka obegränsade mängder av dessa drycker. Några av ingredienserna i kaffe och te, bland annat koffein, kan nämligen ge dig andra former av obehag så som halsbränna och ont i magen. Kaffefett från kaffe som inte har filtrerats (kokkaffe, espresso och kaffe från presskanna) kan dessutom ha en ogynnsam effekt på ditt kolesterolvärde.


Drick därför både gärna kaffe och te men inte i överdrivet stora mängder och inte med tillsatt socker. Om du gärna vill ha något vitt i kaffet så bör du väljare en lättare mjölkvariant istället för grädden.



Källor:

Helsenorge.no

Helsedirektoratet.

Statistiska Centralbyrån.